Postkoloniala dagen

Den 16 oktober hölls en postkolonial dag på Campus i Östersund.

Dagen var ett samarbete mellan SoaSek, Studentkåren och institutionen för socialt arbete.

Under dagen hölls 4 föreläsningar med postkolonialt tema.

Det var en dag full av intressanta fakta, tankar och reflektioner och jag tänkte här sammanfatta lite av mina tankar.

Det här är på intet sätt ett försök att återberätta vad som sades, jag citerar ingen av föreläsarna rakt av och återger inte heller deras åsikter.
Jag berättar om det jag tagit till mig, det jag fick ut av dagen och utgår helt från min egen subjektiva upplevelse och min bild av vad som hände i sal 214 under dagen, framme på scenen, på bildskärmen och i mitt huvud. Det var liksom såhär...

Första seminariet hölls av Jessica Jönsson, doktorand på Soa som föreläste om sin forskning fishing for development. Om hur vi fiskar ur vattnen runt Afrikas kust och konkurrerar ut de lokala fiskarna, som inte längre får mat för dagen.
Hur "vi i väst" fortfarande har makten över "de andra" och hur detta bygger upp beroendeställningar och en skev maktordning i världen.
Jag har hört föreläsningen 2 ggr förut, men den är relevant och väl värd att lyssna på igen.


Barca ou Barzakh (Barcelona or the afterlife)

(lånat från http://reversones.blogspot.se/2006/09/barca-ou-barzakh-barcelona-or.html)



Mänskliga rättigheter = vita heterosexuella, medelålders mäns rättigheter?

I föreläsningen nämndes att mänskliga rättigheter endast finns för de vita. I det här sammanhanget stämmer det. Vart tog de afrikanska folkens rättigheter vägen?!
Jag drar det i mitt påstående lite längre.
Kvinnor har inte samma rättigheter, vi är på väg åt rätt håll, men vi har långt kvar.
Homosexuella, bisexuella, transsexuella, queerpersoner m.fl.
har de verkligen samma rättigheter?
Barn, äldre, hur ser deras rättigheter ut?
Funktionshindrade?
De som inte lever i tvåsamhet, de som inte passar in i heteronormen, de med annan bakgrund, hudfärg, klass, religion hur ser deras rättigheter ut?

Det är klart att de mänskliga rättigheterna gäller de också!
Ja, i teorin gör de nog det, på papperet ser det bra ut.
Men i praktiken då!?http://www.youtube.com/watch?v=GUcXI2BIUOQ
(grym version av en underbart bra låt)




Det andra seminariet hölls av Massoud Kamali
Vad är post i postkolonialism?

En teoretisk föreläsning som förklarade begreppen kolonialism, postkolonialism och hur detta förändrats under tiden.
Den rätade ut en del frågetecken och skapade en del nya. Nya tankar väcktes och fokus flyttades.
Här kommer några tankeväckande påståenden och fakta:

Kolonialism- militärt intåg i ett land- övertagande av ett geografiskt område, sätter ett helt land under kolonialt styre.

På 1930-talet var 84% av jorden under kolonialt styre.
-nu är de flesta länderna självständiga, en självständighet med många förbehåll.


Om alla länder hade samma konsumtionsnivå som vi i väst skulle det behövas 5 jordklot.Vilket innebär att vi inte kan utveckla alla till samma nivå, vi kan inte ha som mål att alla ska leva som vi, för då går alla under.
Detta måste ju innebära att vår utveckling, vår levnadsstil inte är optimal!
Det är något annat vi ska sträva efter.
För att uppnå jämlikhet i världen, få rättigheter som gäller alla och inte diskriminera och utnyttja varandra så är det inte utveckling i U-länderna vi ska sträva efter.
Det krävs en förändring även här i väst, vi måste gå tillbaka i vår utveckling.
Eller mer troligt, vi måste gemensamt hitta en ny sorts utveckling, en hållbar, rättvis utveckling, som gynnar alla människor i alla länder och dessutom vår gemensamma miljö!
Utan miljötänk är en teknisk utveckling värdelös, det finns nämligen bara ett jordklot och det måste vi samsas om!

Colonization of nations -> colonization of minds
det starkaste vapnet en kolonialmakt har är det koloniserade folkets hjärna.






På eftermiddagen fick vi lyssna på Paulina de los Reyes som berättade om sin bok Postkolonial feminism.
Hon pratade om det koloniala arvet i Sverige.
Den svenska feminismens bindhet/ointresse för globala maktförhållanden.
Jämställdhetsideologi och svensk exceptionalism.
Den globala svenskheten.



Bland annat reflekterade jag över de rasistiska stereotyper som finns i dagens samhälle. 
Två exempel som lyftes var inom barnböcker/filmer, tex Tintin och liten skär.
Något intressant som lades till var diskussionen kring dessa berättelser, hur personer diskuterat och resonerat kring huruvida de är ok, är detta rasism?
Vissa tar sig rätten att definiera vad som är rasism, för alla andra. Ger sig rätt att säga hur alla ska uppfatta detta.
Vem har rätt att bedöma detta?! 
Vem kan avgöra vad som är rasism, vem ger sig själv den rätten?
Vem är det som är ett subjekt med rätten till kunskapande?
Vem producerar kunskap?
Och vilken kunskap är den viktiga?
Vem får makt att definiera och uttala sig i frågan?

Jo, oftast den välutbildade vita mannen, som väger in olika aspekter och sedan formulerar ett ställningstagande. Såhär ska man se på detta!
Alltså- det är så här alla ska tänka och känna.




http://www.sf.se/filmer/Liten-skar-och-alla-sma-brokiga/






Medelhavet är det mest bevakade havet i världen,
ändå är det det hav där flest människor dör.



Där det finns makt finns också motstånd- Focault




Tiden är inte linjär- flera tider existerar samtidigt.



En intressant observation är hur vi beskriver människor till vardags i vårt samhälle.
När någon beskrivs använder vi bara beskrivningar som bryter mot normen. Vi berättar att det var en säljare som knackade på dörren, underförstått att det var en vit man. Annars berättar vi att det var en svart säljare, en kvinnlig säljare osv. Varför utgår vi alltid från dessa normer?!




Det är också stor skillnad på vem det är som berättar. Om någon berättar om sig själv som en svart arbetarkvinna- gör hon det för att positionera sig själv, för att visa på var hennes utgångspunkt är. Om någon annan beskriver henne som en svart arbetar kvinna tenderar det snarare att vara en beskrivning av vem hon är, en beskrivning av henne som person. Detta innebär att bara för att en person själv använder vissa ord och generaliseringar om sig själv så blir det inte automatiskt ok för dess omgivning att göra det.



http://www.youtube.com/watch?v=mnyxf3n1oc8





Sista föreläsningen hölls av Kitimbwa Sabuni, som pratade under rubriken vithet och antirasism.En helt fantastisk avslutning på en bra dag. Han lyckades fånga in allt som pratats om under dagen och omsätta det till en mer konkret och smart föreläsning, där alla kunde känna igen sig.
Han använde sig av mycket ironi, vilket gav ett aktivt och lättsamt intryck på ett annars stort och tungt ämne.
Han pratade om det svenska samhällets bild av rasism. Svenskar är generellt inte rasister, utan det är ett fåtal personer som märks och sticker ut som har dessa åsikter, det är de som är farliga och vi kan alla enas om att deras åsikter är fel.
Men hur ser vardagsdiskursen ut?
Sverige är präglat av vardagsrasism och rasistiska strukturer, som ingen ifrågasätter.
Det är modernt att vara anti-rasist och vi alla sätter gärna in oss i det facket- men vad har vi egentligen gjort för att förtjäna att kalla oss antirasister? Hur har vi kämpat och förändrat förutsättningarna för de som drabbas av rasism?




Du är inte miljökämpe för att du tycker om att andas frisk luft! Du måste aktivt agera för att miljön ska bli bättre och luften friskare.
På samma sätt är du inte antirasist för att du tycker att det låter fint med ett samhälle där alla har samma rättigheter, du måste aktivt vara med och påverka!



Sverige lider av en feelgood antirasism!



För att slippa bli utsatt för rasism är det ju bara att anpassa sig, smälta in och inte sticka ut. Bli som alla svenskar, anpassa dig till den grå massan!


En annan konstig föreställning är att alla kan uttala sig om rasism, alla vet vad det innebär, hur det ser ut och vem som riskerar att bli utsatt. Vi nöjer oss med att någon säger: "jag har inte märkt någon rasism". Bra! då finns den ju inte!
Men om vi skulle prata om väder- högtryck och lågtryck och någon sa samma sak- Nä jag har aldrig märkt det, så det finns inte. Då skulle vi le och svara "men kom igen, det där finns det forskning på, fråga de som vet!"
Samma förhållningssätt kan behövas när det gäller rasism- det finns forskning på att rasism faktiskt existerar i Sverige- Fråga de som vet!



"Man kan inte ta en person som i år hållts tillbaka av bojor och tyngder, befria honom och sätta honom på startlinjen för ett lopp och säga: varsågod, du är nu fri att tävla på lika villkor!"

Lyndon Johnson

Kvotering har skett i alla år- vita män har kvoterats in på arbetsplatser överallt, det har inte handlat om kompetens när männen fick alla sina platser, varför skulle det nu plötsligt vara kompetensen som ska bestämma när det är vi andra som står på tur!?
Vi behöver inte bättre meriter, vi behöver vassare armbågar.
Värt att fundera över iaf...








Stort tack mina underbara SoA-sek kollegor för en grymt lyckad dag!





Allt är inte rosa fluffiga moln
och elefanter har inte vingar!